Ekumenisk Bön:
Vi beder idag för att ökad förståelse mellan länder, stammar och folkslag och deras olika religioner må följas upp med genuint intresse för att lära sig kunskapsvägen om de olika kulturerna så att detta kan följas av frid och fred i världen. Vi beder för att en dag kan hinduer, kristna, muhammedaner, buddister, taoister och andra av Gud uppenbarade religioner hos olika folkslag att vi kan stå sida vid sida i Guds hus och be för fred och frid för varandra. Att vi människor inte må fastna i ordklyveri och bokstavsträldom, utan att vi kan vara generösa och helbregdagörande mot varandra. För Förståelse och Kunskap beder jag idag!
Och att även i våra hjärtan i vardagslag må dessa böner nå upp till allas vår Gud!
• Fortsättning på ekumenisk bön:
• Ett av de stora problemen i vår tid är att det som den moderna vetenskapen har gett till de flesta människor är att tro ska man inte bry sig om…. att nihilismen har brett ut sig och folk i gemen inte kan tro… man vet inte vad man skall tro på..
det goda, det numinösa går inte att säkert tro på… det är vårt samhälles största brist idag… den brist på tro på livet, på något gott i tillvaron….
• Jag beder idag och jag hoppas Du som läser detta vill förena Dej i goda tankar, förena Dej i min tankebön om att livet är meningsfullt, om vi bara får tro på varandra…. att vi gör gott för varandra och att vi verkligen vill göra det goda vi tänker, gör allvar av våra föresatser….även om den moderna vetenskapen inte kan bevisa något… så får vi tro… också att denna vetenskap har gett oss både det goda och bekväma livet men också nu när fara för vår jord hotar oss så hoppas jag idag att flera och fler känner sig nödgade att be….. Gud, Gud, hjälp oss människor i våra olika belägenheter idag nu när …. vår jord är hotad från många håll att naturkatastrofer, sjukdomar och krig och den andliga fattigdomen inte är nemesis… men vi känner oss hotade och då får vi be i vår nöd… Gud, hjälp oss…
• Om vi bara kunde säga att fler och fler säger::”Gud, hjälp mej… Sträck Dej uppåt, sträck Dina ögon mot himlen och säg: Gud, hjälpe mej!
• Amen!
• Margareta Maya Gustafsson
Norrköping den 14-15 juli 2011
fredag 15 juli 2011
onsdag 6 juli 2011
Jesus-kultens opprinnelse
I mitten av juni 2011 skrev jag nedanstående som kommentar till en kyrkoherdes text i Svenska Kyrkans nyhetsbrev...Det har inte fastnat mer än att denna text handlade om ansvar och kristen tro, men om läsningens innehåll inte fastnade helt och fullt i mej så gav den inspiration till nedanstående textsnutt: som visar att det finns grundspelare i den kristna tron som bör ifrågasättas i vår moderna tid, och som tydligtvis präster och andra torgfört i år och som bla. lett till att en kvinnlig präst i Västerås stift ålagts en prövotid på 3 år av Svenska Kyrkan i Västerås därför att hon förfäktat idéer och en tro som inte enligt kyrkans lära är förenlig med densamma.
Här kommer mitt inlägg:
Jesus-kultens opprinnelse
En öppen väg för civilisationen att utvecklas.
Den flera 1000-åriga civilisationshistorien med det bärande tankeelementet i kulturen sett som offerkultur där folket närs av skuldbeläggelse och synda-skam och därför låter offra lamm, barn, kvinnor, kungar. Hur Jesus-kulten håller detta vid liv. Det finns ett nytt sjukligt syndrom som kyrkan bidrar med och det är vad jag vill kalla "Agnus-Dei-sjukdomen att vi måste följa i Jesu spår och offra oss själva för att därefter få frid i hjärtat. Vi lever just nu med industrialismens övergående i en datorvärld, men i grunden så ifrågasätts det fysiska arbetet som människans levesätt att få bukt med överlevnaden. I stället för att vi arbetar i vår kroppsliga svett för att försörja oss för överlevnadens skull så blir vi människor max-stressade psykiskt och psykologiskt och vi lägger skuld, synd och skam på oss själva och också på varandra för att vi inte är idealiska typer av människan utan har massvis med fel och brister. Det är all denna krav-specifikation jag upplever vi bär på som kyrkan totalt måste sadla om och befria sig från denna barlast. Jag är själv sociolog med inriktning på samhällsplanering och jag anser att terapeuter, läkare, präster alla möjliga människovårdande yrken måste omvärdera sig själva och många yrken skulle må bra av att utövarna skulle lära sig sin egen person i terapeutiska samtal och stor vikt lägger jag vid att den antropologiska kunskapen sätts i fokus. En av de bärande axlarna i denna makroskopiska samhällsomvandling är att männen lär känna sin egen skuggsida i sin personlighet, utav detta närs mycket våldsamhet av att inte kä'nna sin egen omedvetna våldstillböjelse. Detta är ett historiskt mastodontiskt arbete.... men jag ser ingen annan väg att gå precis som jag själv vandrat genom livets mörker dvs. de mörka sidorna av min personlighet som blottlagts mej genom traumatiska händelser i mitt liv, men jag har vandrat livet tillsammans med en självkärlek och en kärlek till tillvaron och livet i detta sammelsurium vunnit en frihet som, jag uppfattar inte är av denna världen men som gör livet lättare att vandra, både för mej och andra.
Norrköping den 14 juni och 6 juli 2011
Margareta Maya Gustafsson
Här kommer mitt inlägg:
Jesus-kultens opprinnelse
En öppen väg för civilisationen att utvecklas.
Den flera 1000-åriga civilisationshistorien med det bärande tankeelementet i kulturen sett som offerkultur där folket närs av skuldbeläggelse och synda-skam och därför låter offra lamm, barn, kvinnor, kungar. Hur Jesus-kulten håller detta vid liv. Det finns ett nytt sjukligt syndrom som kyrkan bidrar med och det är vad jag vill kalla "Agnus-Dei-sjukdomen att vi måste följa i Jesu spår och offra oss själva för att därefter få frid i hjärtat. Vi lever just nu med industrialismens övergående i en datorvärld, men i grunden så ifrågasätts det fysiska arbetet som människans levesätt att få bukt med överlevnaden. I stället för att vi arbetar i vår kroppsliga svett för att försörja oss för överlevnadens skull så blir vi människor max-stressade psykiskt och psykologiskt och vi lägger skuld, synd och skam på oss själva och också på varandra för att vi inte är idealiska typer av människan utan har massvis med fel och brister. Det är all denna krav-specifikation jag upplever vi bär på som kyrkan totalt måste sadla om och befria sig från denna barlast. Jag är själv sociolog med inriktning på samhällsplanering och jag anser att terapeuter, läkare, präster alla möjliga människovårdande yrken måste omvärdera sig själva och många yrken skulle må bra av att utövarna skulle lära sig sin egen person i terapeutiska samtal och stor vikt lägger jag vid att den antropologiska kunskapen sätts i fokus. En av de bärande axlarna i denna makroskopiska samhällsomvandling är att männen lär känna sin egen skuggsida i sin personlighet, utav detta närs mycket våldsamhet av att inte kä'nna sin egen omedvetna våldstillböjelse. Detta är ett historiskt mastodontiskt arbete.... men jag ser ingen annan väg att gå precis som jag själv vandrat genom livets mörker dvs. de mörka sidorna av min personlighet som blottlagts mej genom traumatiska händelser i mitt liv, men jag har vandrat livet tillsammans med en självkärlek och en kärlek till tillvaron och livet i detta sammelsurium vunnit en frihet som, jag uppfattar inte är av denna världen men som gör livet lättare att vandra, både för mej och andra.
Norrköping den 14 juni och 6 juli 2011
Margareta Maya Gustafsson
söndag 26 juni 2011
Dikt: VAKAN - tillkommen under 2000-talets första världsomstörtande decennium
Vakan
livet bemantlas
hemvist åt en obotlig
hemlängtan fryser
puppans talande tystnad
sprängs med bön i full blom
det purpurröda sänker sig
över okända vatten
fridsögonblick stelnar
sökandet far vill - men den som söker får
fast det man får är det man minst anar
gudomsrysningarna
stelnar till klenod som mat åt själen
_____________
maya
Norrköping 3.7.03 - 27.1.04 - 26.6.11
livet bemantlas
hemvist åt en obotlig
hemlängtan fryser
puppans talande tystnad
sprängs med bön i full blom
det purpurröda sänker sig
över okända vatten
fridsögonblick stelnar
sökandet far vill - men den som söker får
fast det man får är det man minst anar
gudomsrysningarna
stelnar till klenod som mat åt själen
_____________
maya
Norrköping 3.7.03 - 27.1.04 - 26.6.11
fredag 3 juni 2011
plus minus noll - dikt från slutet av 90-talet
tiden mot den definitiva vändpunkten
slutet på Vadan och Varthän?
alla mål uppfylls
och inget alls -
- nollställd -
bara det uppenbarade vet
förståndet ingenting alls
bara tomma relationer mellan det chimära
det imaginära - Illusionen -
relationer mellan döda ting
Ska vi få gå in genom porten?
Gå på gator av Guld?
ingen vet
utom Gnosis
- under tiden
verkar den uppenbara och underbara aktiva och passiva Röraren
- utan att vi vet om det!
________________________
Stockholm 970713
Norrköping 990227
maya
slutet på Vadan och Varthän?
alla mål uppfylls
och inget alls -
- nollställd -
bara det uppenbarade vet
förståndet ingenting alls
bara tomma relationer mellan det chimära
det imaginära - Illusionen -
relationer mellan döda ting
Ska vi få gå in genom porten?
Gå på gator av Guld?
ingen vet
utom Gnosis
- under tiden
verkar den uppenbara och underbara aktiva och passiva Röraren
- utan att vi vet om det!
________________________
Stockholm 970713
Norrköping 990227
maya
onsdag 4 maj 2011
ANGÅENDE DEN SVENSKA FOLKSJÄLEN - mobilens betydelse
Angående allt förkättrat tal om psykisk ohälsa bland svenskarna och även (det framgår ej) invandrarna? Har den svenska folksjälen blivit sjuk? Det är nära en fascistoid hållning hos beteendevetare och själsspecialisater och även myndighetsbyråkrater som lyssnar på detta tal för det är till deras eget fromma att sitta kvar i makten.. det är att bua ut och bunta ihop visst beteende som har moment av psykisk ohälsa hos sej. Länge har vi specialister och det är det gängse talet bland oss att varje människa som utsätter sig för en psykiatriker får en psykiatrisk diagnos av ohälsa över sej. Nu har det återigen varit på löpsedlarna om att psykisk ohälsa är vanlig, att var fjärde svensk lider av psykisk ohälsa!
Min tes för att förklara det fascistoida är normalitetens svaga och smala gränser för acceptans hos varandra i Sverige liksom när vi gömmer oss bakom fagert tal som vi hoppas går hem hos varandra när vi gömmer oss och bara visar fram vad vi tror är normalt.
Vissa sidor som vi har och vet om vill vi inte visa upp. Vi vill bara visa oss åtråvärda och legitimerade och gömmer undan det mindre värda.
När myndigheterna introducerade psykopatbegreppet, jag tror det var på 60-talet ville man gå ett steg längre och Folkhälsokampanjen fick avbrytas pga den storm som det att introducera "sociopat-begreppet" vållade i svensk opinion. Detta gick inte an, som tur var. Nåväl, det ingår i myndighetsutövningen att bunda ihop medborgarna och få oss att känna oss underlägsna.
Nu vill jag avsluta detta inlägg med att påtala mobil-telefonens stora betydelse för folkhälsan... då vi svenskar på några år allt lever med mobilen påslagen och pratar och pratar i denna mojäng... jag tro detta är uppfriskande för folksjälen.rätta mej om Du tycker annorlunda!.... men när man går två och två på gatan och båda pratar i var sin mobil kan man börja undra och ifrågasätta även mobilens betydelse!
Min tes för att förklara det fascistoida är normalitetens svaga och smala gränser för acceptans hos varandra i Sverige liksom när vi gömmer oss bakom fagert tal som vi hoppas går hem hos varandra när vi gömmer oss och bara visar fram vad vi tror är normalt.
Vissa sidor som vi har och vet om vill vi inte visa upp. Vi vill bara visa oss åtråvärda och legitimerade och gömmer undan det mindre värda.
När myndigheterna introducerade psykopatbegreppet, jag tror det var på 60-talet ville man gå ett steg längre och Folkhälsokampanjen fick avbrytas pga den storm som det att introducera "sociopat-begreppet" vållade i svensk opinion. Detta gick inte an, som tur var. Nåväl, det ingår i myndighetsutövningen att bunda ihop medborgarna och få oss att känna oss underlägsna.
Nu vill jag avsluta detta inlägg med att påtala mobil-telefonens stora betydelse för folkhälsan... då vi svenskar på några år allt lever med mobilen påslagen och pratar och pratar i denna mojäng... jag tro detta är uppfriskande för folksjälen.rätta mej om Du tycker annorlunda!.... men när man går två och två på gatan och båda pratar i var sin mobil kan man börja undra och ifrågasätta även mobilens betydelse!
lördag 9 april 2011
Till multikulturens krisförståelse
Inspirerat från René Gu´enon: The crisis of the modern world.
Dedicerat till en multikonfessionell förståelse.
Jag ser ovan nämnda bok av Guénon som jag läste vid 1984 omkring vid sidan av Kurt Almqvists föredömliga översättning av Guénon-texter i hans "I tjänst hos Det Enda", jag ser Guénons verk som förmedlande ett slags krisberedskap för världen och som ett berättigande av sufismen vid sidan av andra stora uppenbarelsereligioner på jämngod fot med alla andra seriösa konfessioner. Också med en fördel för sufismen i dess metaboliska och metafysiska djup, hos filosofer så långt bort i tiden som till Medeltiden, ett djup i denna sufism som bör tillgodogöras världen och förkunnas, till vilket dessa rader är ett småskaligt försök.
Den moderna världens genomlever flera kriser, en krisprocess är ett slags reningsbad i bästa fall, att befria sig från det negativa och destruktiva, det som förlorar i humanitärt värde och spill av mänskligt liv i onödan, i den form den civilisatoriska processen tar sig. Vi ser nu på skilda håll och mitt ibland oss fastän vi inte är medvetna om den form dessa tar sig sådana kriser. Guénon skriver på sitt bästa sätt: att en sådan kris som man kan rädda sig ut ur bara genom en katastrof.. Vad han syftade på tror jag var nog hur det romerska väldet bröts isönder och räddningen kom genom kristendomens införande som statsreligion och Jesusdyrkan hos de enskilda i massorna, en process som tog några århundranden, vilket inte motsäger att den nuvaranade krisen kommer att gå snabbare, men den moderna världen är på väg att tippa över pga alla tusentals katastrofer på lokalt håll runt om i världen av idag beroende, tror jag, på den hybris den miljöförstörande teknologismen tar sig vägar ut ur och ersätter traditionella och skonsammare produktionsmetoder....F ö övrigt säger inte Darwin själv att det är konkurrens om subsistensmedlen för vår art på jorden. Och det är en hård kamp för att rädda sig undan dessa katastrofer, det är en kamp om dessa överlevnadsmedlen osv. Frågan om inte de jätte-skaliga vinnarna på kort sikt de multinationella koncernerna orsakar och är upphov till många konflikter mellan dom styrande och de styrda, arbetarna och tjänstemännen, de politiska dragkamperna som segar sig igenom de nuvarande decennierna senast måste som ekonomen Schumpeter utbrister i en av sina böcker: "Small is beautiful" där han hävdar bla. att det är bättre att bygga 10 lokala tegelbruk för byarnas behov inom ett närområde än ett jätte-skaligt för hela landets behov. Men dessa argument har varit kända nu länge, man kan bara hoppas att den rörelse vinner flest pengar som kan visa upp bäst resultat för invånarna på en lokal nivå. För Mammon är stark, och har Mammon någon barmhärtighetslängtan och medlidande för de lidande människomassorna? Och att denna längtan inte blott är ett medialt och virtuellt jippo utan kan bli verklighet. Många bäckar små gör en stor å!
Det som är här i denna text är tala om är en tvåfaldig syn på "kris" och "katastrof"; dels en positiv, en rening för kropp, själ och själv när man utvecklas som människa och gör sig av med slagg men den andra synen är att resultatet av krisen blir negativt och förstörande för all framtid, här har vi redan kunnat se hur natur blir till oigenkännligt fördärvande, något som naturvännerna kan dokumentera tror jag bestämt. På 70-talet sa man: Tänk globalt, handla lokalt!
För att säga det kort: kärleksbudet som Jesus ger oss: DU skall älska Din Gud och Din nästa såsom Dej själv.... samt "Gör inte mot andra det Du inte vill de skall göra mot Dej" --- det är min övertygelse att dessa bud är det som ligger i kärnan till varje äkta konfession: buddismen, sufismen, hinduismen, taoismen, kristendomen och shamanreligioner bland jordens ursprungbefolkningar.
Norrköping 5-6 augusti 2010
Margareta Gustafs
Dedicerat till en multikonfessionell förståelse.
Jag ser ovan nämnda bok av Guénon som jag läste vid 1984 omkring vid sidan av Kurt Almqvists föredömliga översättning av Guénon-texter i hans "I tjänst hos Det Enda", jag ser Guénons verk som förmedlande ett slags krisberedskap för världen och som ett berättigande av sufismen vid sidan av andra stora uppenbarelsereligioner på jämngod fot med alla andra seriösa konfessioner. Också med en fördel för sufismen i dess metaboliska och metafysiska djup, hos filosofer så långt bort i tiden som till Medeltiden, ett djup i denna sufism som bör tillgodogöras världen och förkunnas, till vilket dessa rader är ett småskaligt försök.
Den moderna världens genomlever flera kriser, en krisprocess är ett slags reningsbad i bästa fall, att befria sig från det negativa och destruktiva, det som förlorar i humanitärt värde och spill av mänskligt liv i onödan, i den form den civilisatoriska processen tar sig. Vi ser nu på skilda håll och mitt ibland oss fastän vi inte är medvetna om den form dessa tar sig sådana kriser. Guénon skriver på sitt bästa sätt: att en sådan kris som man kan rädda sig ut ur bara genom en katastrof.. Vad han syftade på tror jag var nog hur det romerska väldet bröts isönder och räddningen kom genom kristendomens införande som statsreligion och Jesusdyrkan hos de enskilda i massorna, en process som tog några århundranden, vilket inte motsäger att den nuvaranade krisen kommer att gå snabbare, men den moderna världen är på väg att tippa över pga alla tusentals katastrofer på lokalt håll runt om i världen av idag beroende, tror jag, på den hybris den miljöförstörande teknologismen tar sig vägar ut ur och ersätter traditionella och skonsammare produktionsmetoder....F ö övrigt säger inte Darwin själv att det är konkurrens om subsistensmedlen för vår art på jorden. Och det är en hård kamp för att rädda sig undan dessa katastrofer, det är en kamp om dessa överlevnadsmedlen osv. Frågan om inte de jätte-skaliga vinnarna på kort sikt de multinationella koncernerna orsakar och är upphov till många konflikter mellan dom styrande och de styrda, arbetarna och tjänstemännen, de politiska dragkamperna som segar sig igenom de nuvarande decennierna senast måste som ekonomen Schumpeter utbrister i en av sina böcker: "Small is beautiful" där han hävdar bla. att det är bättre att bygga 10 lokala tegelbruk för byarnas behov inom ett närområde än ett jätte-skaligt för hela landets behov. Men dessa argument har varit kända nu länge, man kan bara hoppas att den rörelse vinner flest pengar som kan visa upp bäst resultat för invånarna på en lokal nivå. För Mammon är stark, och har Mammon någon barmhärtighetslängtan och medlidande för de lidande människomassorna? Och att denna längtan inte blott är ett medialt och virtuellt jippo utan kan bli verklighet. Många bäckar små gör en stor å!
Det som är här i denna text är tala om är en tvåfaldig syn på "kris" och "katastrof"; dels en positiv, en rening för kropp, själ och själv när man utvecklas som människa och gör sig av med slagg men den andra synen är att resultatet av krisen blir negativt och förstörande för all framtid, här har vi redan kunnat se hur natur blir till oigenkännligt fördärvande, något som naturvännerna kan dokumentera tror jag bestämt. På 70-talet sa man: Tänk globalt, handla lokalt!
För att säga det kort: kärleksbudet som Jesus ger oss: DU skall älska Din Gud och Din nästa såsom Dej själv.... samt "Gör inte mot andra det Du inte vill de skall göra mot Dej" --- det är min övertygelse att dessa bud är det som ligger i kärnan till varje äkta konfession: buddismen, sufismen, hinduismen, taoismen, kristendomen och shamanreligioner bland jordens ursprungbefolkningar.
Norrköping 5-6 augusti 2010
Margareta Gustafs
måndag 28 mars 2011
Så giuck det till på Psyket 1978 - var det bättre förr med psykvården? Både Ja och Nej!
En dag på Södersjukhuset psyke som dagpatient januari-juni 1978:
Den djupa psykos jag drivit ned i genom deltagande i en New Age-kurs över nyår 1978 blev bra igen på en månad och bodde hemma därefter men vistades som dagpatient mellan kl 8 - 16 på avdelningen, en öppen psykvårdsmottagning på Södersjukhuset. Här är mitt dagsschema:
vid 7.30 samling på avdelningen och hade kul i rökrummet ibland promenad bland alla kolonistugor i Tantolundens berg med någon sjuk socialarbetare.
Frukost på avdelningen och sedan upp till översta våningen där sjukgymnasten tog emot oss för avslappningsövningar och gymnastik. Ibland somnade jag av dessa avslappningsövningar och ledde själv övningen Doktor Kropp jag lärt i terapisammanhang. Som god vän under denna tid fick jag en ny bekantskap, en läkare som var patient, som lärde mej psykvårdssnacket och kunde tala om diagnos för olika tillstånd. Denne fick sovmornar och skötarna kom med frukostbricka in på hans rum vid 10-tiden, så snacka om att vara previligierad. Jag kom att ta kontakt med en terapeut på stan, som senare kom att bli min ordinarie doktor men jag fick inte gå privat hos en terapeut vilket emellertid denna läkarpatient fick. Han fick gå hos Craaford, samtidigt som han var inlagd.
På översta våningen låg också arbetsterapin där jag vid 9.30 till 12-tiden satt och vävde trasmatta i regnbågens färger . Då, vid 12-tiden gick jag ner på avdelningen och intog lunch och så rökrummet för en stunds social samvaro. Sedan promenad till Eriksdalsbadet där jag simmade en halvtimme och gick tillbaka till SÖS där jag satte mej i biblioteket och lyssnade på klassisk musik på skivor jag själv valt ut... lyssnade i hörlurar sedan gick jag upp på avdelningen vid 16-tiden och intog middag och sedan hem till Bergsunds Strand där mitt hem låg i Frälsningsarméns hus, där Frälsis 4:e kår låg. Då umgicks jag med mina vänner på kvällarna och också gick på gymnasiekurs i skapande dramatik och danskurs ibland någon kväll i veckan på något studieförbund. Tyvärr så ordinerade överläkaren dr Lojowicz och doktor Herman Dreier Hibernal och jag var under en tid uppe i 600 mg per dygn, det var inte alls bra men jag kunde sköta mitt egenhändigt uppsatta dagsschema.
Summa summarum om denna tid: det var fint med en så strukturerad tid med skapande aktiviteter och att röra på kroppen. Men vad som hände sedan, då jag inte klarade att gå tillbaka till jobbet som forskningsassistent hos Bertil Gardell, Jonas Gardells pappa, inte ens en gång på halvtid som var den arbetstid jag hade då jag kom in på avdelning, så jag blev dumpad på Långbro men det är en annan historia.
Den djupa psykos jag drivit ned i genom deltagande i en New Age-kurs över nyår 1978 blev bra igen på en månad och bodde hemma därefter men vistades som dagpatient mellan kl 8 - 16 på avdelningen, en öppen psykvårdsmottagning på Södersjukhuset. Här är mitt dagsschema:
vid 7.30 samling på avdelningen och hade kul i rökrummet ibland promenad bland alla kolonistugor i Tantolundens berg med någon sjuk socialarbetare.
Frukost på avdelningen och sedan upp till översta våningen där sjukgymnasten tog emot oss för avslappningsövningar och gymnastik. Ibland somnade jag av dessa avslappningsövningar och ledde själv övningen Doktor Kropp jag lärt i terapisammanhang. Som god vän under denna tid fick jag en ny bekantskap, en läkare som var patient, som lärde mej psykvårdssnacket och kunde tala om diagnos för olika tillstånd. Denne fick sovmornar och skötarna kom med frukostbricka in på hans rum vid 10-tiden, så snacka om att vara previligierad. Jag kom att ta kontakt med en terapeut på stan, som senare kom att bli min ordinarie doktor men jag fick inte gå privat hos en terapeut vilket emellertid denna läkarpatient fick. Han fick gå hos Craaford, samtidigt som han var inlagd.
På översta våningen låg också arbetsterapin där jag vid 9.30 till 12-tiden satt och vävde trasmatta i regnbågens färger . Då, vid 12-tiden gick jag ner på avdelningen och intog lunch och så rökrummet för en stunds social samvaro. Sedan promenad till Eriksdalsbadet där jag simmade en halvtimme och gick tillbaka till SÖS där jag satte mej i biblioteket och lyssnade på klassisk musik på skivor jag själv valt ut... lyssnade i hörlurar sedan gick jag upp på avdelningen vid 16-tiden och intog middag och sedan hem till Bergsunds Strand där mitt hem låg i Frälsningsarméns hus, där Frälsis 4:e kår låg. Då umgicks jag med mina vänner på kvällarna och också gick på gymnasiekurs i skapande dramatik och danskurs ibland någon kväll i veckan på något studieförbund. Tyvärr så ordinerade överläkaren dr Lojowicz och doktor Herman Dreier Hibernal och jag var under en tid uppe i 600 mg per dygn, det var inte alls bra men jag kunde sköta mitt egenhändigt uppsatta dagsschema.
Summa summarum om denna tid: det var fint med en så strukturerad tid med skapande aktiviteter och att röra på kroppen. Men vad som hände sedan, då jag inte klarade att gå tillbaka till jobbet som forskningsassistent hos Bertil Gardell, Jonas Gardells pappa, inte ens en gång på halvtid som var den arbetstid jag hade då jag kom in på avdelning, så jag blev dumpad på Långbro men det är en annan historia.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)