Min ursprungliga version om Burmas frihetshjältinna - Aung San Suu Kyi - skrevs natt o morgon 8.10.07., och togs inte emot av redaktionen för de periodica inom Frälsninsgarmén jag skrivit för sedan 1993, och innebär slutet av en epok i mitt liv, jag ägnat mej åt andakt och meditation jämsides skrivande, för Frälsis. - något redigerad nu idag morgonen 15 maj. Nedan följer den version en mejlkompis hjälpt mej att bearbeta måndag e m 8 .10.07 på basis av den ursprungliga versionen. Gjort i ordning natt till onsdag 10.10.07, efter då jag läst vidare i Gordon Browns bok "Courage- eight portraits", där han har skrivit ett kapitel på 29 sidor om Aung San Suu Kyi.
Frihetslängtan - om en remarkabel kvinnlig ledargestalt.
En dotter har under normala förhållanden en stark bindning till sin far. Inom den av österrikaren Sigmund Freud grundade psykoanalysen, är en sådan bindning det bärande elementet i det s.k. Erica-komplexet, som består i att dottern tävlar med modern om faderns ynnest – den kvinnliga, om än inte lika våldsamma, motsvarigheten till Oidipuskomplexet.
En sådan bindning kan ses i den arvsmässiga kontinuiteten mellan med den burmanesiska frihetshjältinnan Aung San Suu Kyi (ASSK) och hennes far. Jag ser på Ericakomplexet som en helt normal företeelse, för att den unga kvinnan skall växa upp till en stark och vuxen person, och inte ur patologisk synvinkel. I tillägg skriver jag idag 15 maj 2010 att bindningar till både modern och fadern är nödvändiga att integrera i det lilla barnets personlighet, som krävs för att barnet skall få en lyckad start i livet och verka för bra saker i livet, så att både mörker och ljus, natt och dag,
både yin och yang skall följas åt i personlighetsutvecklingen för att man skall fungera som en välintegrerad människa upp i vuxen ålder.
ASSK:s far var frihetshjälten som var med att befria Burmas folk från det brittiska kolonialstyret, men han överlevde inte länge. Fader kämpade i striden med och mot japanerna under 2:a världskriget och ledde Burma demokratiska frihetsrörelse men han mördades 1947, då Aung San Suu Kyi endast var 2 år gammal. Modern utsågs så småningom till ambassadör i Indien och dottern fick följa med henne o lärde sig mycket om Indiens politiska liv, och frihetskamp mot britterna och i synnerhet om Mahatma Gandhis liv, lära o kämp o såg både likheter och olikheter mellan denne och sin egen far. Aung San Suu Kyi kom så småningom som ung kvinna att studera i England och förälskade sig där i en engelsman som hon gifte sig med och fick 2 söner tillsammans med. Hon levde länge ett vanligt familjeliv i Oxfordsshire i England som akademiker, hemmafru, professorshustru och moder, tills hon en vacker dag 1988 fick ett telefonsamtal där det meddelades att hennes mamma låg döende i cancer hemma i Burma. ASSK började automatiskt packa och reste genast hem, för att i Burma på plats få delta i det politiska livet som då var uppfyllt av protester och demonstrationer och aktioner mot militärstyret. Aung san Suu Kyi grundade Burmas demokratiska parti och blev den självskrivne ledaren för detta parti.Hon fick aldrig komma tillbaka till England. Hon såg som sin uppgift att försöka åstadkomma samma frihet för alla människor och medborgare i Burma hon själv hade åtnjutit i England. Hon stannade i Burma och blev deras frihetshjältinna och vann den politiska kampen om väljarnas förtroende som framröstad av folket till Burmas ledare. Men hon blev gripen av militären och satt i husarrest , där hon nu suttit sedan dess utan telefon, utan TV under militärjuntans kontroll och styre (läs vanstyre). Hon har under de senaste 18 åren suttit 12 år i husarrest och då också hennes älskade make låg döende i cancer valde hon, typiskt nog att inte resa till England och säga sitt livs farväl till honom, då juntan förvägrade henne återinträde i Burma om hon reste utanför landet. På en fråga från media ang. hennes relation till sin far, de demokratikämpande frihetshjälten, svarade hon att hon inte direkt var fixerad vid honom så att hon tänkte på honom varje dag, men att hennes relation till honom var styrd av en viljemässig övertygelse om att de hade samma mål i livet: frihet åt Burmas folk. Det var själva saken hon kämpade för som hon hade gemensam med sin far.
Norrköping 10 oktober 2007 - 15 maj 2010 Margareta Gustafsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar